Sök


FRÅGOR OCH SVAR MED ANLEDNING AV PUBLICERING I AFTONBLADET



2017-02-10

 

Med anledning av publiceringen i Aftonbladet den 10 februari vill vi reda ut eventuella frågetecken och klargöra för vårt arbete vad gäller några nyckelfrågor som har tagits upp i media. Vi uppdaterar frågor och svar här löpande.

 

Djurhållning
Det är självklart att våra djur ska må bra och ingen tjänar på att de mår dåligt. Vårt mål är att inga djur ska fara illa under vår produktionsprocess. Vi kontrolleras noga av myndigheterna, vilket är bra då det hjälper oss att upptäcka eventuella brister och åtgärda dem.

Kasserade kycklingar
3,2 procent av alla kycklingar i dag kasseras. Att de kasserats beror på fler olika anledningar och grundar sig på Livsmedelsverkets regler. Den absolut vanligaste orsaken är mekaniska skador som uppkommit efter att fåglarna har avlivats. Beslut om kassation görs också och genomförs av Livsmedelsverket på plats. Vi förstår att det kan låta som en stor siffra men vi får aldrig kompromissa med livsmedelssäkerheten eller kvaliteten på våra produkter.
Vi jobbar hela tiden för att minska siffran. Branschen har också initierat ett forskningsprojekt för att se om det finns möjlighet att minska kassationen. Svensk kycklinguppfödning kännetecknas av hög produktionsstandard, mycket låg antibiotikaanvändning och ett gott hälsoläge. Trots detta finns farhågor inom näringen att frekvensen kassationer på svenska slakterier är högre än i omgivande länder.


Projektets tre delmål är att:
1) kartlägga skillnader och likheter på slakterier inom landet och i närliggande länder beträffande bedömning vid köttbesiktning;
2) i pilotstudier utvärdera dels hur stor andel slaktkroppar som felaktigt otjänligförklaras,
samt dels hur stor andel som borde kasserats men trots det gått vidare på slaktlinjen;
3) söka samband mellan kassationsorsaker vid slakt och faktorer under uppfödningen.

Målsättningen är att projektet ska leda till en identifiering av viktiga faktorer för minskat matsvinn och vid behov förbättrad djurhälsa vilket i sin tur kan förbättra såväl livsmedelssäkerhet som ekonomi i branschen. För mer information om projektet eller läget i branschen, vänligen kontakta branschorganisationen svensk Fågel.

Kycklingar med brutna vingar
Under 2016 kom mindre än 1 procent av kycklingarna till slakteriet med skadade vingar i samband med transport eller vid hantering på anläggningarna. Det är en normal siffra för branschen men vår målsättning är såklart att sänka siffran till noll i samarbete med våra transportörer och andra partners i produktionskedjan. Det är viktigt att understryka att i Sverige mäter och följer upp djurskyddsparametrar, tex vingskador och transportdödlighet. Generellt ligger dödligheten väldigt lågt i Sverige. Vi arbetar kraftfullt för att minska dödligheten och vi kontrolleras ständigt av oberoende ackrediterade kontrollanter, utöver Livsmedelsverkets officiella veterinärerna samt företagets djurskyddsansvarig som ständigt finns på plats. Branschen har jobbat aktivt för att få ner förekomsten av vingskador och har inga indikationer på att problemet ska ha ökat under senaste tiden. På plats när djuren anländer till slakteriet utförs vingskadekontroll på varje inkommande flock genom stickprovskontroll. Hur och var man mäter är också viktigt.  Skador kan uppkomma i samband med kycklingprodukten styckas eller när djuren är bedövade/avlivade. I dessa fall är det inte ett djurskyddsproblem, vilket är viktigt att särskilja i statistiken. Vidare slaktas närmare 50 miljoner djur och självklart blir det många individer.


Vad gör ni för att förhindra skador på djur?

Sverige har en av världens tuffaste djurskyddslagar. Det förpliktar och är bra då det hjälper oss att upptäcka eventuella brister och åtgärda dem. Att påstå att skador sker systematiskt är fel. Vi och branschen vidtar en rad åtgärder för att minska förekomsten av skador och minska dödligheten:
 
Genom egna kontrollprogram.
Ett externt ackrediterat företag (Prosanitas), utöver myndighetskontrollen, reviderar samtliga slakterier kontinuerligt de dagliga rutinerna på slakteriet.
Branschen har på eget initiativ byggt upp en databas för att snabbare fånga upp skador och dödlighet i samband med lastning och transport.
Utbildningsinsatser genomförs årligen – i år har fokus dock särskilt varit på campylobacter och fågelinfluensan.
Branschen har tidigare varit inblandade i forskning och teknikutveckling i samarbete med de internationella maskin- och utrustningsföretagen.
I branschen finns idag ett av världens modernaste utrustning som förbättrar djurskyddshanteringen i samband med bedövning och slakt.
Det är självklart att djuren ska må bra och ingen tjänar på att de mår dåligt. Vårt mål är att inga djur ska fara illa under vår produktionsprocess.



Hur sköter ni era djurtransporter? Far djuren illa?

Vårt mål är att inga djur ska fara illa under vår produktionsprocess och Kronfågel och våra bönder sliter för att detta ska bli verklighet. Vi arbetar efter en nollvision vad avser dödligheten i samband med våra djurtransporter och utvecklar ständigt våra fordon. Som bas för vårt arbete ligger den svenska djurskyddslagstiftningen och branschens djuromsorgsprogram. Tack vare denna omfattande kontroll kan vi också upptäcka där det går fel, analysera varför och sätta in förbättringsåtgärder. För mer information, se frågan om brutna vingar.



Arbetsmiljön på Kronfågel
Det är såklart jättetråkigt när människor blir sjuka, avsett anledning. Våra medarbetare är vår viktigaste resurs och vi är såklart oerhört måna om att de ska vara friska och må bra, att människor är sjuka är inte bra för någon. 
Enligt vår sjukdomsstatistik har vi en normal statistik för branschen. Enligt vår sjukdomsstatistik är det inte en större andel medarbetare som har anmält sig sjuka för magsjuka än tidigare år. Tvärtom är trenden att andelen minskar.  Även antalet olycksfall minskar (med 30 procent jämfört med 2015). Vi följer Arbetsmiljöverkets regler vad gäller anmälningar och har rapporterat alla allvarliga olycksfall och tillbud (tre stycken under 2016).

Vi arbetar systematiskt med arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen och har en organisation som säkerställer att detta sker. Den består av våra ledare, skyddsombud och arbetsmiljöspecialist (stödfunktion till chefer och skyddsorganisation).

Vi arbetar även väldigt aktivt med att utbilda våra medarbetare i hygienfrågor för att säkra livsmedelsäkerheten och för att sänka våra sjuktal ytterligare, men det är ett ständigt pågående arbete och vi kan såklart alltid bli bättre.

 

Stämmer det att två anställda ska kontrollera 13,200 kycklingar i timmen på slaktlinan i Valla?

Nej. Kontrollen utförs av totalt sex kontrollanter från Livsmedelsverket; fyra utbildade veterinärbiträden under översyn av två officiella veterinärer. Bemanningen bestäms helt av Livsmedelsverket som övervakande myndighet. Vi kontrolleras noga av myndigheterna, vilket är bra då det hjälper oss att upptäcka eventuella brister och åtgärda dem.

Stämmer det att vissa anställda måste jobba med gasmasker i Valla för att de desinficerar anläggningen med starka kemikalier?

 
Anläggningen använder enbart godkända rengöringsmedel till livsmedelsproduktion. I samband med uppdateringen av rengöringsprocessen använde vi i en kort period masker. Detta är dock inget krav när man använder detta rengöringsmedel och idag använder ingen i personalen ansiktsmasker vad vi känner till.

Hur många tillbud och olycksfall hade ni på er anläggning i Valla under 2016?

Under 2016 hade vi 245 inrapporterade tillbud/risker och 111 olycksfall på Valla av olika karaktär, allt från mindre klämskador till mer allvarlig skada. Av dessa olyckor var tre av allvarlig karaktär och anmäldes till Arbetsmiljöverket.
Antalet olycksfall har minskat med 30 procent jämfört med 2015 och antalet inrapporterade tillbud och risker har ökat med 172 procent jämfört med 2015. Vi uppmuntrar aktivt våra medarbetare att rapportera in tillbud och risker och har som mål att höja antalet inrapporterade tillbud och risker med ytterligare 20 procent under 2017. Inrapporteringar innebär att vi kan förebygga olyckor.  Vi följer Arbetsmiljöverkets regler vad gäller anmälningar och har rapporterat alla allvarliga olycksfall och tillbud.

 

Campylobacter

Under hösten och vintern såg Kronfågel en ökning av campylobakter i företagets kylda kyckling. Detta förklarades initialt av en varmare höst än normalt som gynnar förekomsten av bakterien, men då halterna inte gick ned under hösten inleddes en omfattande undersökning för att åtgärda detta. Vi tog de höjda nivåerna på största allvar och i slutet av januari identifierade vi och åtgärdade omedelbart problemet. Här svarar vi på fler frågor om de höjda nivåerna och orsaken bakom: http://www.kronfagel.se/aktuellt/kronfagel-har-funnit-huvudorsaken-till-okningen-av-campylobakter

 

Är det ökad och pressad produktionsvolym som ligger bakom de höjda halterna av campylobakter?

De höjda nivåerna av campylobakter har vad vi kan se inget med produktionsvolymen att göra. De senaste fem åren har vår produktionsvolym ökat från 135 000 kycklingar till 190 000 vid vår anläggning i Valla. Under samma period har antalet anställda ökat från 520 till 760 personer. Under 2016 har produktionsvolymen varit densamma och första halvåret 2016 hade Kronfågel näst intill noll campylobakter. Men under hösten och vintern såg vi en höjning till cirka 30 procent vilket initialt förklarades av en varmare höst än normalt som gynnar förekomsten av bakterien. Efter att vi efter många insatser och hårt arbete hittade och omedelbart åtgärdade orsaken till de förhöjda nivåerna (ett installationsfel i vår nya tvättanläggning) är vi nu tillbaka på normala nivåer, enligt våra senaste mätningar. Men vi fortsätter att göra löpande och omfattande provtagningar för att helt säkerställa resultaten. Du kan läsa mer om bakgrunden till och vårt arbete med de höjda halterna här: http://www.kronfagel.se/aktuellt/kronfagel-har-funnit-huvudorsaken-till-okningen-av-campylobakter

Kontakt

Besöksadress:
Franzéngatan 5, 6 tr

Postadress:
Box 301 74
104 25 Stockholm

Telefon:
010-456 13 00

E-post:
konsumentkontakt@kronfagel.se

Presskontakt

Telefon:
010-456 13 00

E-post:
jenny.fridh@scandistandard.com