Frågor & Svar

INFORMATION från Kronfågel om medias rapportering


Kronfågel har den senaste tiden haft problem kopplade dels till vår avlivningsprocess och dels till rensningen av våra kycklingar – misslyckanden som vi beklagar djupt och tar på största allvar.

Livsmedelssäkerhet och djuromsorg är tillsammans med arbetsmiljö vår högsta prioritet. Vi har gjort och fortsätter att göra allt vi kan för att komma tillrätta med problemen så snabbt som möjligt. Vi är tacksamma över att myndigheternas, branschens och våra egna systematiska kontroller har fungerat så att vi har kunnat upptäcka problemen, analysera orsakerna och sätta in åtgärder.
 
Nedan berättar vi mer i detalj om problemen, hur de kunnat uppstå och vad vi gör för att komma till rätta med dem. Vi listar också löpande svar på vanliga frågor vi får från media och konsumenter.

MED ANLEDNING AV MEDIAS RAPPORTERING
OM OSTUCKNA DJUR

Våra djurs välmående är oerhört viktigt för oss. Våra djur ska må bra. Vi har generellt en väldigt väl fungerande uppfödnings- och slaktprocess samt ett omfattande djurskyddsarbete – långt utöver vad Sveriges djurskyddslagstiftning kräver. Tillsammans med våra svenska uppfödare arbetar vi hårt varje dag för att inga djur ska uppleva stress eller komma till skada under något skede i processen. Tack vare dagliga systematiska kontroller i alla led kan vi upptäcka när något går fel och sätta in åtgärder.

Det var under interna rutinkontroller som vi upptäckte problem kopplade till vår avlivningsprocess vilket vi tar på största allvar.

Slakten består förenklat av tre steg:
I steg 1 sövs och bedövas fåglarna med hjälp av koldioxid för att eliminera stress och lidande. Fåglarna sövs gradvis tills hjärtat stannar och blodet slutar att pumpa runt i kroppen. Vi är ensamma i Sverige om att bedöva med gas och har valt den här metoden eftersom den är betydligt skonsammare än alternativet – att bedöva med el. Gasbedövningen är irreversibel – det vill säga den gör det omöjligt för fåglarna att vakna upp igen senare i processen.
I steg 2 får fåglarna ett stick i halsen för att kunna avblodas enligt lag. Det är när kycklingarna töms på blod som de avlivas i laglig mening.
I steg 3 förs fåglarna till skållningen.
Det är i steg 2 som vi har haft problem. Ett antal fåglar har inte stuckits i halsen och avblodats innan de har förts till skållningen.
Även om djuren inte har känt något, vilket länsveterinären i Sörmland bekräftar, är ostuckna kycklingar ett problem vi tar på stort allvar. Vi har nollvision gällande ostuckna kycklingar och arbetar för att lösa problemet så fort som möjligt. Sedan årsskiftet rör det sig om cirka 150 ostuckna kycklingar av drygt 22 miljoner.

Vidtagna åtgärder
Vi rapporterade problemet till myndigheterna i höstas och förstärkte då också den manuella bevakningen med extra kontrollpersonal. Vi investerade i nya verktyg, såg över våra rutiner och förbättrade arbetsytan. Tyvärr räckte det inte för att helt avhjälpa problemet och i höstas köpte vi därför även en ny stickmaskin. På grund av pandemin tog det tyvärr tid att få maskinen och installatörerna till Sverige så fort som vi önskade. Sedan den installerades i januari har maskinen tyvärr inte heller levt upp till våra och myndigheternas krav och vi har därför kontinuerligt felsökt och kalibrerat den sedan dess. Vi arbetar fortsatt med kalibrering av den nya maskinen och har fortsatt ha extra kontrollpersonal. Vi arbetar med att installera ännu en kontroll-lösning efter stickmaskinen.

här svarar vi på frågor om vår
djurhållning / ostuckna djur

HUR GÅR ER AVLIVNINGS- OCH SLAKTPROCESS TILL?

Kycklingarna anländer till slakteriet i specialdesignade klimatbilar, där både temperatur, luftfuktighet och koldioxid avläses och regleras genom ett ventilationssystem anpassat efter vårt svenska klimat. Vår medeltransporttid är två timmar. Vid ankomst inspekteras fåglarnas fysiska tillstånd både av myndigheternas personal/veterinärer och av vår egen personal för att säkra att de inte kommit till skada eller varit stressade under transporten. Fåglarna placeras därefter i ett utrymme där de tillbringar mellan en halvtimme och tre timmar innan slakt. Syftet med att ha fåglarna i utrymmet är att minimera deras stress och obehag genom noga kontroll över temperatur, luftflöde och dimning av ljuset. Fåglarna sövs sedan genom en metod som kallas CAS – Controlled Atmosphere Stunning – vilket innebär att de långsamt och gradvis sövs ner och bedövas med hjälp av koldioxid i gasform, en metod vi är ensamma om i Sverige.
 
Det finns två huvudsakliga metoder som används vid kycklingslakt – CAS och elektrifiering. Den gradvisa effekten man får genom CAS är att föredra utifrån ett djuretiskt perspektiv eftersom fåglarna inte känner obehag då de stegvis får en stigande koncentration av koldioxid, alltså inte allt på en gång. Det gör att de somnar in och därefter blir medvetslösa. Bedövningen är irreversibel, det vill säga djuren sövs så kraftigt att hjärtat till slut stannar och de inte kan vakna upp igen.
 
Efter bedövningen förs kycklingarna till en stickmaskin för avblodning enligt lag. De förs därefter till skållningen, som ett steg i att underlätta fjäderborttagningen.
 
Hela processen – från att fåglarna fångas in hos uppfödarna till slakten kontrolleras och övervakas noga både av våra egna och av myndigheternas veterinärer. Kycklingarna är djupt medvetslösa under hela slaktprocessen.

Vad betyder ostuckna djur?

Ostuckna innebär att kycklingarna har blivit helt nedsövda och bedövade och alltså är medvetslösa, men att själva avlivningsmomentet misslyckats eftersom kycklingen inte har blivit stucken i halsen och tömts på blod (avliden i laglig mening). Sedan årsskiftet rör det sig om cirka 150 ostuckna kycklingar av drygt 22 miljoner. Vi har nollvision gällande ostuckna kycklingar och arbetar för att lösa problemet med ostuckna djur så fort som möjligt.

har ni skållat levande kycklingar?

Innan fåglarna avlivas och förs till skållningen blir de djupt nedsövda och bedövade för att eliminera stress och lidande. De sövs stegvis ner till att bli helt medvetslösa. Bedövningen är irreversibel, det vill säga djuren sövs så kraftigt att hjärtat till slut stannar och de inte kan vakna upp igen. I laglig mening betraktas dock en kyckling som avliden efter att den tömts på blod. Det innebär att en kyckling som inte fått ett stick i halsen inte är avliden när den förts till skållningen men däremot är djupt nedsövd och bedövad. Men även om djuren inte känt något, vilket länsveterinären i Sörmland bekräftar, är ostuckna kycklingar ett problem vi tar på stort allvar. Sedan årsskiftet rör det sig om cirka 150 ostuckna kycklingar av drygt 22 miljoner. Vi har nollvision gällande ostuckna kycklingar och arbetar för att lösa problemet så fort som möjligt.

har ni problem med rödskinn?

Nej. Vi hittade ett misstänkt fall för rödskinn den 22 mars i vår egen kontroll, vilket vi rapporterade till Livsmedelsverkets veterinärer. Vi fick ingen kontrollrapport gällande rödskinn och kan därmed anta att så inte var fallet. Vi har inte haft några andra misstänkta eller konstaterade fall på rödskinn de senaste åren, och inspekterar alla kycklingar efter stickmaskinen.

vad är rödskinn?

Rödskinn innebär att kycklingarna har förts till skållning med hjärtfrekvens och blodcirkulation vilket resulterar i att deras skinn blir rött. Vi har inte haft något konstaterat fall på rödskinn de senaste åren.

har ni el-bedövning?

Ja. Vi har installerat det som en back-up till gasbedövningen som är vår huvudsakliga bedövningsmetod. Om gasbedövningen av någon anledning inte skulle fungera behöver vi kunna bedöva och slakta kycklingarna, av djuretiska själ. De kan inte vara för länge i lådorna. Vi har använt elbedövningen vid 7 tillfällen i år. I alla fall utom ett har det handlat om kortare stunder.

Varför förekommer det ostuckna kycklingar i er produktion?

Den tidigare stickmaskinen missade ett antal fåglar. Vi valde därför att investera i en ny maskin. På grund av pandemin tog det tid att få maskinen och installatörerna på plats vilket har varit väldigt frustrerande. Vi har tyvärr haft problem med maskinen sedan den installerades i januari och har kontinuerligt felsökt och kalibrerat den. Vi har även gjort flera andra åtgärder; stärkt den manuella bevakningen med extra kontrollpersonal, investerat i nya verktyg, sett över våra rutiner och förbättrat arbetsytan.
Vi arbetar fortsatt med kalibrering av den nya maskinen och har fortsatt extra kontrollpersonal. Vi arbetar även med att installera ännu en kontroll-lösning efter stickmaskinen.

Så det är en maskin som slutat fungera?

Den förra maskinen fungerade inte enligt våra krav. Därför investerade vi en ny och tillsatte manuella kontroller och vi håller nu även på att installera ännu en teknisk lösning efter kontrollen av den första maskinen.

Varför ”sticker” ni kycklingar?

Sticket är ett lagkrav och en del av avlivningsprocessen som gör det möjligt att tömma kycklingen på blod. Detta sker när kycklingarna är djupt bedövade och nedsövda, så att de inte ska känna något.

Känner djuren något om de inte sticks?

Nej. Innan djuren avlivas i stickmaskinen och sedan förs till skållningen har de blivit djupt nedsövda och bedövade, för att inte utsättas för onödigt lidande. De är helt medvetslösa. Men även om kycklingarna inte känt något , vilket länsveterinären i Sörmland bekräftar, så tar vi problemet på stort allvar. Vi har nollvision gällande ostuckna kycklingar och arbetar för att lösa problemet så fort som möjligt.

Hur vet ni att djuren inte känner något?

Vi bedövar med hjälp av gas, vilket vi är ensamma om i Sverige. Den här bedövningsmetoden ses som den mest skonsamma eftersom kycklingarna inte känner obehag då de gradvis får en stigande koncentration av koldioxid, alltså inte allt på en gång. Det gör att de somnar in och därefter blir helt medvetslösa. Bedövningen är irreversibel, det vill säga djuren sövs så att de inte kan vakna upp igen. Djuren är så pass bedövade att oavsett om de går in i skållningen stuckna eller inte så blir inte skinnet på kycklingen rött. Det betyder att hjärtat inte slår. Men även om kycklingarna inte känt något, vilket länsveterinären i Sörmland bekräftar, så tar vi problemet på stort allvar. Vi har nollvision gällande ostuckna kycklingar och arbetar för att lösa problemet så fort som möjligt.

Tidigare Kronfågel-medarbetare i Aftonbladets reportage uppger att de har sett kycklingar vid medvetande skållas levande – har de fel?

Vi tar det som dessa före detta medarbetare uppger på största allvar. Vi har de senaste dagarna pratat med personalen på vårt slakteri i Valla som har jobbat i den här delen av produktionen i upp till 15 år för att höra om de varit med om något liknande – ingen av dem har någonsin upplevt att kycklingar skulle ha varit vid medvetande under skållningen. Skållningen överses också både av Livsmedelsverkets veterinärer och våra kontrollanter. Djuren är så pass bedövade och sövda att oavsett om de går in i skållningen stuckna eller inte så blir inte skinnet på kycklingen rött. Det betyder att hjärtat inte slår. Det är således högst osannolikt att kycklingar skulle ha skållats vid medvetande, vilket länsveterinären i Sörmland också bekräftar.

när kommer problemet vara löst?

Vår ambition gällande ostuckna är 0 men vi slaktar en miljon kycklingar i veckan. Även om vårt motto är ”varje kyckling räknas” så måste vi vara ödmjuka för att det kommer vara svårt att helt nå vår nollvision. Som alla andra arbetsmetoder där både människan och maskiner är inblandade finns det risk för fel (för närvarande 0,0000068% på årsbasis ) som är mycket svårt att eliminera totalt. Sedan årsskiftet har vi slaktat 22 miljoner kycklingar och 150 av dem har tyvärr varit ostuckna. En siffra vi jobbar stenhårt med att få ner.

Med anledning av medias rapportering
om kontaminerade kycklingar


Livsmedelssäkerhet är vår högsta prioritet tillsammans med djuromsorg och arbetsmiljö. Vi har tyvärr haft problem vid rensningen av vår kyckling – vissa kycklingar har inte rensats korrekt. Detta är ett misslyckande som vi tar på stort allvar. Vi undersöker nu orsakerna bakom och gör allt vi kan för att komma till rätta med problemet så snabbt som möjligt. 

Medan vi jobbar med att lösa problemet har vi tills vidare:
• Tillsatte en kvalitetssamordnare för kontrollen av rensningen.
• Vi kommer under helgen vecka 22 att installera fler spolstationer för att ytterligare stärka rensningsprocessen.
• Idag följer vi modultillverkarens rekommendationer kring hur ofta knivarna i våra maskinmoduler ska bytas. Vi kommer från och med vecka 23 byta knivar i vissa moduler dubbelt så ofta.
• Utökat direkt manuella kontroller per flock och dygn för att stärka processen. Innan gjordes en provtagning i snitt två gånger per dag, nu provtar vi varje flock vilket innebär 6-14 provtagningar per dag beroende på volym.
• Ser över rutinerna vid rensningen för att säkra att kommunikation och dokumentation fungerar.
• Vi ser över möjligheterna att ytterligare förbättra maskinutrustningen.

Efter rensningen passerar kycklingen flera ytterligare steg och kvalitetskontroller i produktionsprocessen innan den går ut till butik. Kycklingen genomgår också mikrobiologisk analys (bakterietester) för bland annat e-coli efter rensningen – provresultaten har varit normala. Våra campylobaktertester har också varit normala. Vi tar dock oavsett problemen på största allvar, livsmedelssäkerhet är Kronfågels högsta prioritet. Vi beklagar verkligen det inträffade, tar fullt ansvar för att åtgärda problemet och gör allt vi kan för att komma till rätta med det så snabbt som möjligt.

här svarar vi på frågor om
kontaminerade kycklingar

vad är det som har hänt?

Vi har tyvärr haft problem vid rensningen av vår kyckling – vissa kycklingar har inte rensats korrekt. Detta är ett misslyckande som vi tar på stort allvar. Vi undersöker nu orsakerna bakom och gör allt vi kan för att komma till rätta med problemet så snabbt som möjligt. Vi beklagar verkligen det inträffade och tar såklart fullt ansvar för att åtgärda problemet. Vi är tacksamma över att våra och myndigheternas systematiska kontroller har fungerat så att vi har kunnat upptäcka felet och sätta in åtgärder. 

kan man bli sjuk av er kyckling?

Det kan vara värt att nämna att kycklingen passerar flera ytterligare steg och kvalitetskontroller innan butik efter rensningen. Kycklingen genomgår också mikrobiologisk analys (bakterietester) för bland annat e-coli efter rensningen – provresultaten har varit normala. Våra campylobaktertester har också varit normala. Men som alltid med kyckling så är det viktigt att tillaga den på rätt sätt enligt anvisningarna/med tillräckligt hög temperatur och att hålla god hygien i köket. Gör man det kan man vara helt trygg med att man inte kommer att bli sjuk av campolybakter.  

hur stort är problemet?

I en av Livsmedelsverkets stickprovskontroller som gjorts i samband med rensningen av kycklingen hade 36 av 100 kycklingar inte rensats korrekt. Efter rensningen passerar kycklingen flera ytterligare steg och kvalitetskontroller i produktionsprocessen innan den går ut till butik. Kycklingen genomgår också mikrobiologisk analys (bakterietester) för bland annat e-coli efter rensningen – provresultaten har varit normala. Våra campylobaktertester har också varit normala. Vi tar dock oavsett problemen på största allvar, livsmedelssäkerhet Kronfågels högsta prioritet. Vi beklagar verkligen det inträffade, tar fullt ansvar för att åtgärda problemet och gör allt vi kan för att komma till rätta med det så snabbt som möjligt. 

Vad beror problemen på?

Vi undersöker och analyserar nu orsakerna bakom problemen och gör allt vi kan för att komma till rätta med problemen så snabbt som möjligt. Det kan vara flera faktorer som samverkar. En av orsakerna bakom problemen är att de maskiner som rensar kycklingen inte har kunnat parera fåglarnas viktvariation.

Vad gör ni åt detta?

Vi gör allt vi kan för att komma till rätta med problemen så snabbt som möjligt.

Medan vi jobbar med att lösa problemet har vi tills vidare:
• Tillsatte en kvalitetssamordnare för kontrollen av rensningen.
• Vi kommer under helgen vecka 22 att installera fler spolstationer för att ytterligare stärka rensningsprocessen.
• Idag följer vi modultillverkarens rekommendationer kring hur ofta knivarna i våra maskinmoduler ska bytas. Vi kommer från och med vecka 23 byta knivar i vissa moduler dubbelt så ofta.
• Utökat direkt manuella kontroller per flock och dygn för att stärka processen. Innan gjordes en provtagning i snitt två gånger per dag, nu provtar vi varje flock vilket innebär 6-14 provtagningar per dag beroende på volym.
• Ser över rutinerna vid rensningen för att säkra att kommunikation och dokumentation fungerar.
• Vi ser över möjligheterna att ytterligare förbättra maskinutrustningen.

VAD ÄR KYCKLINGARNA KONTAMINERADE MED?

Kontamineringen har skett i samband med att kycklingen rensas. När kyckling inte rensas korrekt finns risk att innehållet i kycklingen kan hamna på köttet, vilket är det Livsmedelsverket har noterat i sina stickprovskontroller. Vi beklagar verkligen det inträffade – det är ett misslyckande vi tar på stort allvar. Livsmedelssäkerhet är vår högsta prioritet.

vad händer efter rensningen?

Efter att kycklingen rensats går den vidare för att hanteras av personal med utbildning inom livsmedelssäkerhet, som har i uppdrag att skapa en färdig produkt. Allt som avviker från den givna produktspecifikationen sorteras bort. Efter sortering packas produkten och där är det också personal som gör en okulär besiktning på allt som ska till konsument. Kvalitetskontrollanter utför stickkontroller enligt egenkontrollprogrammet. Packad produkt provtas med direktprov och hållbarhetsbelastning enligt rullande schema och skickas till ackrediterat labb.  

När kommer ni att ha löst det?

Vi gör allt vi kan för att lösa det så snabbt som möjligt.

Om du har fler frågor, vänligen kontakta Kronfågel Konsumentkontakt:

Telefon (vardag 9-12): 020 72 40 00

Mail: konsumentkontakt@kronfagel.se