Hållbarhet Kycklingar
Läs om hur vi arbetar för ledande djurvälfärd och hur vi driver hållbar utveckling vad gäller foder. Förstå betydelsen av engagerade uppfödare.
Ledande djuromsorg
Kycklingarna är hjärtat i Kronfågels verksamhet. Vår utgångspunkt är att alla kycklingar ska må bra, från kläckning till slakt. God djurvälfärd är en självklarhet, av etiska skäl och för att det har en direkt påverkan på den slutliga produktens kvalitet. Med helhetsperspektiv, kunskap och höga krav på hantering, stallmiljö och foder ger vi kycklingen förutsättningar att hålla sig frisk. Bara välmående kycklingar kan växa på ett hållbart sätt.
Branschledande position
Vår ambition är att tillsammans med våra uppfödare ta en drivande och branschledande roll för god djurvälfärd. Grunden i arbetet är fokus på ständig förbättring och det nordiska förhållningssättet till djuromsorg, med en djurskyddslagstiftning som tillhör världens strängaste.
Holistisk syn – 8 fokusområden
God djurvälfärd handlar om att säkerställa djurens hälsa och välbefinnande genom förebyggande av skada och sjukdom, rätt näring och stallmiljö och inte minst ansvarsfull hantering under både uppväxt och slakt. Kronfågel utgår från ett holistiskt förhållningssätt med åtta definierade framgångsfaktorer som alla behöver samverka för bästa möjliga djurvälfärd. Tillsammans med kunniga uppfödare arbetar vi med grundorsaker, i alla led från föräldradjur till slakt. Vårt övergripande mål är att alla kycklingar ska tas väl omhand och behandlas med respekt.
Den nykläckta kycklingen
Hur den nykläckta kycklingen mår har stor påverkan på hälsa och tillväxt under resten av livet. Genom bra val av föräldradjur och rätt hantering av de befruktade äggen under inkubationstiden ges förutsättningar för att de kycklingar som kläcks är starka och friska. Transporten av den dagsgamla kycklingen till uppfödaren, och tidig tillgång till foder och vatten, är också viktiga faktorer.
God stallmiljö
En god stallmiljö innebär att kycklingarna ska ha en ren miljö, kunna röra sig fritt och ha tillräckligt med utrymme. Därför överskrider man inte 36 kg levande vikt per kvadratmeter i Sverige, att jämföra med EU lagstiftning som kräver maximalt 42 kg levande vikt per kvadratmeter. Det ställs krav på rätt temperatur, ljus, ventilation, underlag och utrustning för foder och vatten. Kycklingflockarnas hälsa och miljö kontrolleras flera gånger om dagen.
Allt måste vara korrekt installerat och fungera perfekt – alltid. Kycklingar i Sverige lever i öppna ljusa stallar med isolerade golv täckta av halm eller kutterspån. De har alltid tillgång till mat och vatten och dagsljus ska släppas in. Våra uppfödares stall är mer påkostade än många andra stall vilket ger bättre djurvälfärd.
Fothälsa viktig indikator för djurvälfärd
Ströbädden som kycklingarna vistas på har stor påverkan på deras hälsa. En torr ströbädd gör det bekvämt för kycklingarna, upprätthåller deras immunförsvar och minskar risken för att sjukdomar sprids. Ströbädden kontrolleras genom att undersöka trampdynornas tillstånd, detta följs och registreras för varje flock när kycklingarna anländer till slakteriet. Med god fothälsa ökar också andelen högkvalitativa kycklingfötter som kan exporteras som livsmedel.
Optimerat foder
En viktig del av samarbetet med uppfödarna är sammansättningen av foder. Näringsinnehåll och kvalitet har stor påverkan på både kycklingens hälsa och hur effektiv foderanvändningen blir. Allt foder är vegetabiliskt och tas fram med noggrant valda råvaror, där vete och soja är stora komponenter. Kronfågel samarbetar med externa foderleverantörer och vi ställer krav på GMO-fritt foder.
Nej till antibiotika
Vår policy gällande användning av antibiotika och andra typer av läkemedel är mycket strikt. I enlighet med nordisk lagstiftning används inte antibiotika i förebyggande syfte i uppfödningen, till skillnad från många andra länder. Endast sjuka djur får behandlas, efter beslut av veterinär. Antibiotikaanvändningen hos de nordiska uppfödarna är mycket låg, ett tecken på god djurhållning. Vår långsiktiga mål är att andelen antibiotikabehandlade flockar ska vara lägre än 1 procent.
Med växande antibiotikaresistens som en stor global hälsoutmaning ser vi att Kronfågel har en viktig roll att minimera användningen av antibiotika i livsmedelsproduktion.
Etik vid transport och slakt
Djuretik har hög prioritet vid transport och slakt av kycklingarna. Hämtning sker med utbildad personal och anpassade fordon. Det används bara bilar med temperaturstyrd ventilation och eftersom vi väljer uppfödare nära våra anläggningar kan transporterna hållas korta. Genomsnittlig transporttid inom vår verksamhet ligger på 1,4 timmar – väl under lagstadgad maxtid som exempelvis i Sverige är 8 timmar. Transporttider är en omfattande planering då slakt alltid sker samma dag som transporten. Vid ankomst inspekteras kycklingarna av både vår egen personal och oberoende veterinär. Vingarna kontrolleras som indikator på hur väl lastningen skötts.
Alla kycklingar bedövas före slakt. Inom Kronfågel används bedövning i kontrollerad atmosfär (CAS) som har flera fördelar sett till både djurvälfärd, och köttkvalitet. CAS bidrar till en stressfri och skonsam bedövning då fåglarna inte känner obehag när de får en successivt stigande koncentration av koldioxid, alltså inte allt på en gång. Det gör att de sakta blir medvetslösa och därefter somnar in. Bedövningen är irreversibel, det vill säga djuren sövs så kraftigt att de i praktiken blir hjärndöda och hjärtat stannar. Detta är en dyrare och modernare metod som vi är ensamma om i Sverige eftersom vi av djurskyddsskäl inte vill bedöva med el.
Högkvalitativa uppfödare
Kronfågel har cirka 50 kontrakterade kycklinguppfödare vars arbete och engagemang är det absolut viktigaste för att kycklingarna ska må bra. Att god djuromsorg genomsyrar hela värdekedjan är av högsta prioritet för oss.
Uppfödarnas kunskap, förståelse och engagemang för kycklingarna har därför avgörande betydelse. Oavsett modern teknik och välutvecklade processer, är deras dagliga hantering och ”know-how” den absolut viktigaste faktorn för att kycklingarna ska må bra och växa. Uppfödarna är väl medvetna om att bara välmående kycklingar ger en bra ekonomi.
EN STUND MED BONDEN
Träffa en av våra kycklingbönder som tillsammans med sina bröder driver en gård i Västergötland.
Hur kom det sig att du ville bli kycklingbonde? Har det alltid varit givet?
Jag är född och uppvuxen på vår gård och mina föräldrar började föda upp kycklingar under min uppväxt. Det har dock inte varit självklart att jag skulle bli bonde, utan det var ett aktivt val som jag gjorde senare i livet. Jag ville komma hem och jobba med familjen och djuren samt bo och verka på landet. Har aldrig ångrat mitt val!
Vad är din viktigaste uppgift om dagarna?
Vår viktigaste uppgift är att se till att våra kycklingar mår bra!
Vad är det bästa med ditt jobb?
Älskar mitt jobb. Det är varierande med allt från tiden hos kycklingarna till arbete ute på fält och kontorsarbete. Det är väldigt trivsamt att gå i stallarna och ta hand om våra kycklingar. Det är också roligt att kunna arbeta tillsammans med min familj och våra anställda och utveckla vår verksamhet framåt.
Hur tidigt måste man gå upp om mornarna?
Vi är på plats hos våra kycklingar klockan sju på morgonen.
Hur sover en kyckling?
Kycklingarna går fritt på kutterspån i våra stallar och lägger sig ner och sover där den är.
Vad består kycklingens foder av?
Kycklingens foder består mest av spannmål.
Hur viktiga är kycklingarna för varandra utifrån umgänge och närhet?
Våra kycklingar trivs väldigt bra tillsammans! De är flockdjur och vill gärna omge sig med varandra, precis som vi människor.
Vilka lagar och regler måste man förhålla sig till som kycklingbonde?
Vi följer djurskyddslagen och Svensk Fågels djuromsorgsprogram och vi kontrolleras kontinuerligt att vi efterlever de krav som ställs.
Fodereffektivitet
I jämförelse med andra djurslag är uppfödningen av kyckling resurseffektiv. Mängden foder och klimatpåverkan per kilo kött är lägre än för till exempel gris eller nöt. Fodereffektivitet är ett av våra viktigaste mått i strävan efter att optimera uppfödningen. Eftersom kycklingar är så bra på att omvandla foder till kött, är fodereffektiviteten en direkt indikator på fodrets kvalitet, och på hur väl kycklingarna tas omhand.
Övergång till lokala proteingrödor
Cirka 20 procent, motsvarande drygt 100 000 ton per år, av våra kycklingars foder utgörs av importerad soja. Krav på spårbarhet och ansvarsfull produktion ställs genom olika tredjepartscertifieringar såsom exempelvis RTRS och ProTerra, men långsiktigt är målet är att ersätta den importerade sojan med andra, lokala proteinkällor. Detta då det finns bättre alternativ ur både miljö- och djurvälfärdsperspektiv som samtidigt stödjer lokal jordbruksproduktion.
Just nu driver vi ett strategiskt utvecklingsprojekt tillsammans med foderspecialister för att ta fram och testa nya fodermixer, där en väsentlig del av sojan ersätts med inhemskt odlade proteinkällor. Djurvälfärd och produktivitet har kunnat bibehållas i småskaliga tester och de första testerna görs nu i produktionsskala.
